bye bye pekarn Peter..
Som ni alla vet tar vi nattaget till St Petersburg imorgon vilket verkligen ar pa tiden. Risken ar stor att Jenny annars skallar(nu med huvudet och inte varmt vatten) Lina efter att hon nu flera dagar vaknat av att Lina muttrar som en gubbe och slanger igen fonstret eftersom pippibirdsen lever satan och gar muttrande in till koket och slamrar med disken klockan 08.00 svensk tid.
Aven Lina borjar bli smatt orolig for Jenny efter att hon flera dagar kommit pa Jenny sta och prata med sin familj samtidigt som hon stirrar in bland moblerna i lagenheten.
Det vi vill ha sagt med detta ar att vi borjar bli smatt galna efter att ha varit utan vara fina familjer och vanner under sadan lang tid. Vi kan dock inte lova att aldrig resa ivag lika lange igen, men vi kan trosta er med att det lar droja!
Det ar frittfram att hora av sig efter klockan 14.00 pa lordag, da vi antligen landat pa svensk mark!
VI SES SNART!
Vid tangentbordet: лина & Йеннй
Aven Lina borjar bli smatt orolig for Jenny efter att hon flera dagar kommit pa Jenny sta och prata med sin familj samtidigt som hon stirrar in bland moblerna i lagenheten.
Det vi vill ha sagt med detta ar att vi borjar bli smatt galna efter att ha varit utan vara fina familjer och vanner under sadan lang tid. Vi kan dock inte lova att aldrig resa ivag lika lange igen, men vi kan trosta er med att det lar droja!
Det ar frittfram att hora av sig efter klockan 14.00 pa lordag, da vi antligen landat pa svensk mark!
VI SES SNART!
Vid tangentbordet: лина & Йеннй
Knife safety!
Vi har harborta markt att manga roar sig med att skamta om det utegangsforbud Linas kara mor (Jennys mor ar ocksa kar) gav henne. Vi (iaf Lina) fick inte vara ute efter 16:00 och darmed bastu! Det ar sa manga personer som drivit med Lina om detta att vi tillsammans inte har fingrar att rakna dem pa. Senast igar nar vi satt och fikade sa tants man att han skulle skvallra for Lisbeth nar han for till Sverige i sommar att Lina minsann hade varit ute efter fyra! Fast.. fragan ar om kara mor menade fyra svensk tid eller karelian time.. Vi vet inte riktigt.
Vi har aven varit och tittar pa olika macho macho men..s.. hihi. Ackel. Det finns namligen ett sorts monument eller minnesplats (eller vad man nu ska kalla det) vid centrum dar det finns bilder pa alla tappra krigarsjalar som gjort nagot tappert i World War Dva. Se vad DUKTIGA vi ar pa ryska! Dva.. De som sager att vi borjar bli haj pa det har nog ratt anda!
Vi har aven lekt lite andra varldskriget med akta gaskammare. I lagenheten. Det var awsome dude! Det var alltsa sahar: Jenny hade bestamt sig for att NEJ! Nu var det slut pa stekt mat! och var darfor tapper nog for att forsoka ge sig pa att fundera ut hur gasugnen funkade. Hon stoppade darfor in huvudet i ugnen och kikade runt efter vart gasen skulle pysa ut men utan framgang. Hon tog ut huvudet och tankte att det kanske skulle horas, sa hon vred pa gasen men horde inte varifran PFFFSSSCHHH kom ifran. Vid det har laget luktade hela koket surstromming och vi var lite acklade, sa vi oppnade fonstret och Jenny fick borja med att leka gaskammare. In med huvudet i ugnen och pa med gasen. No success med att lokalisera pyskallan, men det var kul vill vi lova! Sedan fick Lina prova eftersom Jenny var vardelos. Lina hittade inte heller och eftersom vi nu madde lite daligt tog vi en paus (for familj och vanner som tycker detta later farligt och hemskt sa vill vi bara saga att vi bada lever annu). Nar vi sedan fortsatte sa borjade Jenny tafsa runt i ugnen for hundrade gangen gillt och fann till var lycka halen dar gasen kom ut! Mums med pizza! (fast den var lite weird..)
Pa tal om grisfotter och andra varldskriget fick vi aven slavarbeta pa ett center for funktionshindrade barn och ungdomar. Den nionde firas alltsa Victoryday har i Ryssland, och till detta skulle barnen gora kort att ta hem till sina forfadrar for att hedra att de var med och vann WW2. Men vi tva fick minsann sitta och limma fast nan javla vardelos papperslapp i korten de gjort och rita nagra annu mer vardelosa linjer de skulle skriva pa. Jag menar.. later man tva tjejer som akt runt hela jordklotet for att vara pa praktik i Ryssland sitta och gora sadant slavgora nar de ska se hur socialt arbete gar till? Och en miljard strumpor fick vi ge pa centerhelvetet ocksa!!!!! Men vi maste val lagga till att det ar tur att centret finns for barnen. Men fy helvete alltsa. Och fuljavlatroll fick vi (iaf Jenny) gora med.
Och fy helvete for tant! Jenny skulle gora de helt och hallet vardelosa linjerna och tant bara lurades hela tiden. Berattade att de skulle vara si och sa langa, men no to that Yena, de dar blev alldeles for korta, och de skulle vara si och sa langt mellanrum mellan dem, men neeeej, det blev tokigt. Det var battre innan... Vi har borjat undra hur tants man star ut med henne nar inte ens vi gor det i sex veckor. PUST!
Vi har aven just kopt symaskinen for de pengar som samlades in innan resan. Det blir bra tror vi. En riktig racermaskin, som barnen nog kommer fa riktigt roligt med! :)
Ja, what else? Vi borjar ha en hemsk hemlangtan, sa det ar skont att vi far fran denna gudsforgatna hala snart, som bara blir finare och finare ju gronare det blir. Vi kommer nog sakna Petrozavodsk lite nar vi farit harifran..
Vid tangentbordet KANSKE for sista gangen @ Petrozavodsk: Лина och Йеннй
Vi har aven varit och tittar pa olika macho macho men..s.. hihi. Ackel. Det finns namligen ett sorts monument eller minnesplats (eller vad man nu ska kalla det) vid centrum dar det finns bilder pa alla tappra krigarsjalar som gjort nagot tappert i World War Dva. Se vad DUKTIGA vi ar pa ryska! Dva.. De som sager att vi borjar bli haj pa det har nog ratt anda!
Vi har aven lekt lite andra varldskriget med akta gaskammare. I lagenheten. Det var awsome dude! Det var alltsa sahar: Jenny hade bestamt sig for att NEJ! Nu var det slut pa stekt mat! och var darfor tapper nog for att forsoka ge sig pa att fundera ut hur gasugnen funkade. Hon stoppade darfor in huvudet i ugnen och kikade runt efter vart gasen skulle pysa ut men utan framgang. Hon tog ut huvudet och tankte att det kanske skulle horas, sa hon vred pa gasen men horde inte varifran PFFFSSSCHHH kom ifran. Vid det har laget luktade hela koket surstromming och vi var lite acklade, sa vi oppnade fonstret och Jenny fick borja med att leka gaskammare. In med huvudet i ugnen och pa med gasen. No success med att lokalisera pyskallan, men det var kul vill vi lova! Sedan fick Lina prova eftersom Jenny var vardelos. Lina hittade inte heller och eftersom vi nu madde lite daligt tog vi en paus (for familj och vanner som tycker detta later farligt och hemskt sa vill vi bara saga att vi bada lever annu). Nar vi sedan fortsatte sa borjade Jenny tafsa runt i ugnen for hundrade gangen gillt och fann till var lycka halen dar gasen kom ut! Mums med pizza! (fast den var lite weird..)
Pa tal om grisfotter och andra varldskriget fick vi aven slavarbeta pa ett center for funktionshindrade barn och ungdomar. Den nionde firas alltsa Victoryday har i Ryssland, och till detta skulle barnen gora kort att ta hem till sina forfadrar for att hedra att de var med och vann WW2. Men vi tva fick minsann sitta och limma fast nan javla vardelos papperslapp i korten de gjort och rita nagra annu mer vardelosa linjer de skulle skriva pa. Jag menar.. later man tva tjejer som akt runt hela jordklotet for att vara pa praktik i Ryssland sitta och gora sadant slavgora nar de ska se hur socialt arbete gar till? Och en miljard strumpor fick vi ge pa centerhelvetet ocksa!!!!! Men vi maste val lagga till att det ar tur att centret finns for barnen. Men fy helvete alltsa. Och fuljavlatroll fick vi (iaf Jenny) gora med.
Och fy helvete for tant! Jenny skulle gora de helt och hallet vardelosa linjerna och tant bara lurades hela tiden. Berattade att de skulle vara si och sa langa, men no to that Yena, de dar blev alldeles for korta, och de skulle vara si och sa langt mellanrum mellan dem, men neeeej, det blev tokigt. Det var battre innan... Vi har borjat undra hur tants man star ut med henne nar inte ens vi gor det i sex veckor. PUST!
Vi har aven just kopt symaskinen for de pengar som samlades in innan resan. Det blir bra tror vi. En riktig racermaskin, som barnen nog kommer fa riktigt roligt med! :)
Ja, what else? Vi borjar ha en hemsk hemlangtan, sa det ar skont att vi far fran denna gudsforgatna hala snart, som bara blir finare och finare ju gronare det blir. Vi kommer nog sakna Petrozavodsk lite nar vi farit harifran..
Vid tangentbordet KANSKE for sista gangen @ Petrozavodsk: Лина och Йеннй
Skammes tamme faaaaaaaaan!
Igar nar vi kom hem ville vi sjunka genom jorden. Eftersom gardagen blev sa panikartad, liknade var lagenhet ett bombnedslag. Forst nar Lina entrar koket ser hon att Jenny staplat upp alla vara colaflaskor i en fin rad i koksfonstret och gastar "AAAWWWW, vad fint du gjort har inne Jenny" Lina gar vidare in pa toa och det ar massor som inte stammer. Det fanns nya handdukar och toapapper dar inne nar hon tillslut inser vad som skett i lagenheten da vi varit borta. LIDA, som hyr ut lagenheten har varit dar och staplat flaskor och STADAT inne pa toa och i koket. Hon maste nar hon klev in i vardagsrummet fatt en hjartattack och gett upp. Det ar bara tur att hon inte lag dar pa golvet ororlig nar vi kom hem. MAN FAR DA SKAMMAS! De maste ju forsta att vi inte ar sadana snuskisar egentligen utan bara igar, BARA!
Vi glomde namna att igar efter konferansen fragade tant om vi varit pa skola # 47 pa dagen. vi sa nej eftersom vi varit pa universitetet hela dagen. Hennes ansikte forvandlades till ett russin och hon pastar att vi skulle ha ringt till skolans direktor och sagt att vi inte kunde komma igar. Vi har inte direktorens nummer? Vi visste inte att talet skulle hallas igar? Vi trodde hon sagt att vi inte skulle komma, eftersom det ar HON som kan ryska och for att det ar HON som tvingar oss att halla massa tal. Vi tror tant hatar oss nu och risken finns att vi far en utkallning pa skolan idag med. Buhu!
Pojkarna pa skola # 47 har varit valdigt nyfikna pa oss och haromdagen fick vi vara pa en bildlektion med dessa smapojkar i malbrattet och moppemusch. De skulle mala fyrverkerier och vi satt mest bara dar och undrade vad fasen de malade egentligen. Efter denna givande bildlektion vill tva av grabbsen att vi skall ga ut pa en promenad. Lyckligtvis dyker en tjej upp som kan svenska och oversatter. Vi har precis fatt veta att dessa grabbs ar 16 samt 19 ar gamla. Nar de sedan fick veta att vi var 20 och 22 holl de pa do. Speciellt 22 aringen! Varsta gamherkeperk gammdokottet! Vi ar nog inte sa hot i deras ogon langre. Lina med sin svara aldersnoja och som hade tankt lagga in stoten. DAMN! Fast de blev ratt imponerad da de fick hora att Lina spelar fotboll och ville garna ta en match nagon dag, sa hon knappade nog in nagra poang i alla fall!
Tanterna med snow joggings som vi namnt tidigare har borjat visa tendenser till pyromani! De haller pa att branna upp hela Petrozavodsk. Varenda tuva ar de och eldar i och man ser hur ogonen glittrar pa dem da de far fjutt pa brasorna. Bast vi inte skriver nagot elakt om dem annars finns risken att de branner oss pa bal!
Vi har aven fatt vara ideer till uppsatserna godkanda av var skrivhandledare, sa nar vi kommer hem ar det bara att satta igang pa riktigt.
Nu ar det inte heller sa lange kvar tills vi kommer hem. Endast 11 dagar! Det ar lite synd eftersom vi borjat komma in i den ryska vardagen ratt bra nu, men vi langtar hem till vara sangar och familjer. PUSS PA ER!
Vid tangentbordet: Лина & Й енне
Tant ar inte att lita pa...
Men tant ska vi prata lite om senare. Forst vill vi beratta om var nara-doden-upplevelse. Bussresan in till la stada igar trodde vi skulle vara var sista. Vi har ju berattat om hur busschaufforerna kor ner i potthal, men vi har inte namnt hur de kor i kurvor. Det ar today's bus-topic. Vi aker alltsa buss 17 (som vanligt), och aker och skumpar vagen fram (som vanligt). Undantaget som gor denna resa speciell ar dock kamikazechaufforen som i 180 forsoker svanga med den hoga och rangliga skapbilen i en korsning. Det var allt annat an roligt vill vi saga.. faktiskt! Folk bara kasade runt i bussen. Jisses.
Vi vill aven ta tillfalle i akt och beratta att alla ryska tanter ser likadana ut. Vi pratar alltsa om att alla har huckle, alla ser ut som russin i ansiktet, alla har gron lang kappa och som gradde pa moset, snow joggings. Sexy mamochka I tell you!
Men nu antligen ar det dags att tala om VAR tant.
Imorse, nar vi i godan ro som vanligt klev upp klockan 10 och undrade hur vi skulle spendera dagen, kom vi pa att det har var en bra dag for att jaga vykort. Vi sms:ar darfor tant och fragar om hon vet nagra bra stallen att kopa sadant pa, eftersom vi letat utan att finna (det dar ordspraket ar fan aldrig sant..). Vi lagger till en fraga om talet vi ska halla var okej. Som svar far vi "Yes, we are wating for you at KL 1.40 Leninvag.29". Vi blir har lite oroliga. Inte for att talet var okej (alt. de visste var det finns vykort), utan pa grund utav klockslaget. Vi visste namligen att vi skulle infinna oss pa konferensen klockan 14. Men det ar ju pa torsdag.
Eller is it really? Vi sms:ar tillbaka "Good. Do you mean on thursday?" och far efter tva sekunder tillbaka ett "Today!!!". Detta gjorde oss annu mer confused, sa vi skickade tillbaka ett sms och sa att talet val var pa torsdag, men att vi idag skulle kolla pa vykort. Minuterna gick och inget svar fran tant. Vid det har laget var vi panikslagna, for dar satt ju vi i pyjamas och hade just packat undan frukosten. Vi hade ju inte ens ovat nagot pa talet. Sedan lugnade vi ner oss med att tant borde ha hort av sig angaende om talet var okej eller inte lite tidigare ifall konferensen var idag, eller att hon skulle ha ringt kvallen innan och hort hur det gick att ova. Vad som helst. NAGOT!
Plotsligt.. It's a bird.. It's a plane.. It's telefonen som ringer! Lina svarar eftersom Jenny ar upptagen med att spackla sig. Hon gestikulerar sedan nagot och pekar pa sina fotter. Eftersom de inte luktade illa blev Jenny mest bara forvirrad, men sahar i efterhand inser hon att Lina menade nu, idag. Vi skulle alltsa halla talet idag. Klockan ar har ungefar 12 och vi skyndar oss pa med finkladerna (vi ska ju pa KONFERENS!), borstar tanderna, skriver ner vart tal pa mindre lappar och gar till bussen.
Vi aker buss. Vi gar till universitetet. Vi lyssnar pa tal. Vi blir itvingade ackligt potatismosfika. Vi lyssnar lite till. Vi haller vart tal. Vi far ett diplom. Vi gar till datasalen och here we are. Allt gick trots allt bra. Trots att vi ska halla talet pa torsdag.
Vi ar dosakra pa att hon i fredags, nar vi var pa spektaklet, sa att vi skulle vara dar och halla talet pa THURSDAY. Nej, tant ar verkligen inte att lita pa..
Vi vill aven ta tillfalle i akt och beratta att alla ryska tanter ser likadana ut. Vi pratar alltsa om att alla har huckle, alla ser ut som russin i ansiktet, alla har gron lang kappa och som gradde pa moset, snow joggings. Sexy mamochka I tell you!
Men nu antligen ar det dags att tala om VAR tant.
Imorse, nar vi i godan ro som vanligt klev upp klockan 10 och undrade hur vi skulle spendera dagen, kom vi pa att det har var en bra dag for att jaga vykort. Vi sms:ar darfor tant och fragar om hon vet nagra bra stallen att kopa sadant pa, eftersom vi letat utan att finna (det dar ordspraket ar fan aldrig sant..). Vi lagger till en fraga om talet vi ska halla var okej. Som svar far vi "Yes, we are wating for you at KL 1.40 Leninvag.29". Vi blir har lite oroliga. Inte for att talet var okej (alt. de visste var det finns vykort), utan pa grund utav klockslaget. Vi visste namligen att vi skulle infinna oss pa konferensen klockan 14. Men det ar ju pa torsdag.
Eller is it really? Vi sms:ar tillbaka "Good. Do you mean on thursday?" och far efter tva sekunder tillbaka ett "Today!!!". Detta gjorde oss annu mer confused, sa vi skickade tillbaka ett sms och sa att talet val var pa torsdag, men att vi idag skulle kolla pa vykort. Minuterna gick och inget svar fran tant. Vid det har laget var vi panikslagna, for dar satt ju vi i pyjamas och hade just packat undan frukosten. Vi hade ju inte ens ovat nagot pa talet. Sedan lugnade vi ner oss med att tant borde ha hort av sig angaende om talet var okej eller inte lite tidigare ifall konferensen var idag, eller att hon skulle ha ringt kvallen innan och hort hur det gick att ova. Vad som helst. NAGOT!
Plotsligt.. It's a bird.. It's a plane.. It's telefonen som ringer! Lina svarar eftersom Jenny ar upptagen med att spackla sig. Hon gestikulerar sedan nagot och pekar pa sina fotter. Eftersom de inte luktade illa blev Jenny mest bara forvirrad, men sahar i efterhand inser hon att Lina menade nu, idag. Vi skulle alltsa halla talet idag. Klockan ar har ungefar 12 och vi skyndar oss pa med finkladerna (vi ska ju pa KONFERENS!), borstar tanderna, skriver ner vart tal pa mindre lappar och gar till bussen.
Vi aker buss. Vi gar till universitetet. Vi lyssnar pa tal. Vi blir itvingade ackligt potatismosfika. Vi lyssnar lite till. Vi haller vart tal. Vi far ett diplom. Vi gar till datasalen och here we are. Allt gick trots allt bra. Trots att vi ska halla talet pa torsdag.
Vi ar dosakra pa att hon i fredags, nar vi var pa spektaklet, sa att vi skulle vara dar och halla talet pa THURSDAY. Nej, tant ar verkligen inte att lita pa..
News from the OUTSIDERS!!!
Vi har insett att vi inte riktigt passar in har i Ryssland. 98% av alla kvinnor har har stovlar med stilettklack. De har latexliknande dunjackor och haret uppsatt i diverse glittriga kreationer. Jeansen ar pryda med broderier, stenar och paljetter. Alla ar de sminkade som tusan och de har en forkarlek till bla ogonskugga. Vi ar lite radda att aven vi skall falla in i denna schablon, men forsoker sta pa oss sa mycket vi kan trots alla nedvarderade blickar.
Pa grund av att vi ser lite annars ut med vara svarta klader och stora pasar under ogonen (pga dalig somn) sa blir vi jagade pa alla affarer av vakter. Vi ar nagra riktiga skummisar! Jenny blev knackad pa axeln igar da hon forsokte lukta pa en parfym. Snart skickar de oss med polisen eller isbjornarna som Jenny sa fint sagt, eftersom poliserna har har stora palsmossor som vi funderar att kopa med hem som souvenirer till vara familjer. Lucky you!
Vi har aven borjat forsta varfor det ligger alkolister i diken, skogarna, ja OVERALLT! En flaska inhemsk vodka kostar 30-40 kronor har och man kan kopa ol i en tre liters PET-flaska for 12 kronor. Ett cigarettpaket kostar bara 2 kronor har, sa det ar inte heller sa konstigt vi ibland ta rfel pa en skorsten och en ryss.
Vi arbetar nu om dagarna pa skola # 47 har i Petrozavodsk. Det ar en skola for barn med psykiska funktionshinder. Klasserna ar valdigt sma, pa kanske 4-6 stycken. Alla lektioner ligger pa barnens niva och det ar inte aldern som delar in dem i klasserna utan barnens formaga. De har inte vanliga lektioner som i vanlig skola utan de tranar olika sociala fardigheter.De flesta barnen gar hem nar skoldagen ar slut eller blir hamtade av sina foraldrar, men nagra av barnen ar foraldralosa eller sa bor foraldrarna langt bort och maste darfor bo pa skolan. vi har foljt barnen pa lektioner en dag, men nu arbetar vi mest pa eftermiddag/kvallen.
Vi har redan hunnit med att fa barnen att tro att vi ar dova. Sa fort de sager nagot skakar vi pa huvudet och ser fragande ut. Detta har resulterat i att de istallet forsoker kommunicera genom att skriva det de vill ha sagt pa papper. PA RYSKA! Inte ens da forstar vi och de suckar hogt. De tycker nog att vi behover ga skolan mer an vad de behover!
Tant bjod oss i fredags pa en konsert som for ovrigt heter SPEKTAKEL har. Vi skulle traffa tant 17.45 och nar hon ringer oss for att beskriva vart vi skulle motas lat det ungefar sa har:
Tant - First stop with bus, then over the street is apotek, yena you know university down at the lake?
Yena - Yes..but..?!
Tant - You know the store oggy?
Yena - Yes, I know
Tant - Yena, NONO to that one
Yena - "okey"?
Ja, ni forstar ju av detta att vi inte har sa latt nar vi skall tyda vad tant egentligen menar, men vi tog forsta basta buss for att vara ute i god tid. Efter att vi akt en bra stund borjar vi bada inse att vi inte kanner igen oss. Vi har satt oss pa fel buss. Det hann cirkulera manga tankar om att vi skulle hamna vid varldens ande och svalta ihjal osv. Lyckligtvis ser vi "Lenin Prospekt" som ar centrumets huvudgata och kastar oss ur bussen. Vi var dock hogst upp pa huvudgatan och skulle mota tant om ca 10 min langst ner. Vi joggade, halvsprang och forstod aldrig vart vi skulle tills Lina tillslut skriker nagot i jamforelse med: "JAG SER NUCKAN PA ANDRA SIDAN" och vi kunde pusta ut. Aldrig att vi aker annan buss an nummer 17 och aldrig att vi skall bli sa virriga som tant nar vi blir gamla.
Pa tal om gammal, sa har bade Jenny och Lina hamnat i klimakteriet och haller pa att svettas ihjal dagarna och natterna i anda. Sa tyvarr mamma Lisbeth och mamma Maud, det blir inga barnbarn!
Vid tangetbordet: Jenny & Lina
IT WAS REALLY NICE TIME
Det har blir val en fortsattning pa det forra inlagget om livet i Petrozavodsk i stort.
Nastan alla har en eller flera guldtander. Sjalva ar vi lite skeptiska till modeaspekten i det hela, men de verkar ju tycka att det ar jattehett. Vi har till och med sett en som gatt all in och fixat hela overkaken! Eller ja, Lina sag honom i kon pa affaren och forsokte lite diskret peta pa Jenny sa aven hon skulle se, men eftersom Jenny stog precis bredvid ville hon inte glo. Men hon litar pa Linas ord. Nya generationens Jaws ar alltsa ryss och ser lite allmant gangsta ut. Bara sa ni vet om ni ser han pa stan.
Innan vi for skrev vi aven att de hade sur gradde (smetana) pa all mat har i Ryssland. Vi var ju lite smaradda att sa faktiskt var fallet, men den radslan var helt onodig. I och for sig AR fallet sa, de har sadant till den mesta mat. Men fyfan vad det ar gott! Vi har det alltid hemma och har atit det till kyckling och pasta, kyckling och laskig couscous, hamburgare och pommesfrites, kyckling och pommesfrites, korv och pasta, pannkaka osv osv. For att likna det vid nagot svenskt sa blir det val typ turkisk yoghurt. Haha, nagot svenskt.. turkisk yoghurt, men jag menar saklart nagot som finns i Sverige. For ovrigt benamner de geggan olika pa alla stallen vi kommer. Smetana, smetanka, smetanki.. eller det sista kanske var vad Lina sa..
Och nar vi liks pratar om mat och klegg sa kan vi ju passa pa att namna att allt vi handlar, verkligen ALLT, a-l-l-t ar gammalt. Det kvittar om det handlar om choklad eller pasta eller whatever. Oftast ar det fran november 2008. Frasht. Not.
Pa tal om grisklovar sa blaste det fruktansvart mycket har en dag i borjan av veckan. FRUKTANSVART mycket. Vi holl nastan pa att stryka med, sa illa var det. Vi promenerade latt framatlutade (kanske en vinkel pa 45 grader for att inte bli omkullblasta) och gick lugnt gatan fram nar plotsligt... PANG! En takranna blaser ner fran ett hus och landar precis dar vi gatt 10 sekunder tidigare. Snacka om att leva on the wild side (eller ja, vanster sida som vi gick pa).
Vi har ju aven borjat praktiken pa skola #47 for funktionshindrade barn. Forsta dagen fick vi ga och skaka hand med nagra relativt gamla pojkar (de kanske var runt 18 ar eller nagot sant) och en av dem talade engelska. Impressive! Han fick fram ett Hello, my name is John Smith, dag tva foljde han och hans vanner efter oss och skickade fram honom som talesman. Samtalet vi hade var oerhort givande. Tro mig.
- Hello, how are you?
- Hihihi, fine. How are you?
- ... how are you?
Ja, kanske inte ordagrant, men praktiskt taget i alla fall. Men kan man bara tva fraser sa gor man ju det basta av det om man nu blivit utsedd till medlare.
Som alla lasare vet har ju en valdigt speciell hogtidsdag just passerat oss. Linas 22a fodelsedag. Ack, hon har blivit sa vuxen. Man hinner ju inte med, bara poff! har de vuxit upp de sma liven... Men jaja. Hon har fatt fina presenter har. Forst fick hon ett murmeldjur av Skola #47. De ville ge henne nagot och stal formodligen ett groteskt fult gossedjur fran de stackas sma forsvarslosa barnen. De sa att det var en bjorn. De hade fel. Det ser ut som en blond luden grottbebis. Utan bloja. Fyfan. Men nog om den presenten. Hon fick ju en av Jenny ocksa! Weeee! Det var den finaste present hon fatt, sa hon med tarar i ogonen. Det var en geisha. Men det var inte slut pa paketregnet har, nej. Hon fick en present av tanten ocksa. At denna present skrattade Jenny lange, lange. Hela bussresan hem pa 25-30 minuter gick at till att forsoka kvava skrattet pa olika satt, heeelt utan framgang. Det var koppar. Orangea. Vita prickar. Matchande fat, fast utan prickar. Men det var inte nog har. Det foljde med ytterligare tva fat och det ar at dessa Jenny skrattade. Det var vita fat med en orange rand ute vid kanten och pa det ena en bild pa en tomat och en gul paprika och var det var pa den andra har Jenny ingen aning om eftersom hon skrattade sa mycket at det forsta att hon fick tarar i ogonen.
Tyvarr visade det sig senare pa kvallen, da Lina f.o. ljog som en borstspindel i ett telefonsamtal med tanten i fraga, att ena koppen med fat var till Jenny. Da var det inte lika roligt.
Lognen var dock rolig. Detta ar vad Jenny horde av samtalet.
- Yes, we're drinking tea right now..
...
- Yes, from new cups..
No, we didn't..
Jenny har aven blivit omdopt for sjuttielfte gangen. Listan borjar bli lang nu. Vi har alltsa: Genus, Yena, Yeney och ELENA. Jisses. (Lina har aven dopt om alla stackare som heter Sergej. Usch. Sir gay.. Fo real yo)
Mak Dak (Mac Duck) ar aven en historia for sig. Det ar alltsa lite smaplagiat pa McDonald's. Bild kommer senare, men det ar alltsa ett stalle som saljer hamburgare och har bagarna som logo. Fast in disguise. Pa utsidan ar det ogonen till Farbror Joakim (ja.. det ar aven en som star i san drakt utanfor som reklam..) och pa papperet till maten ar det anksparen. Det gar inte riktigt att forklara fullt alla likheter. Fargerna, formerna och allt. Men nagot som inte var likt var maten i sig. Isch! Oatliga hamburgare. Fy farao!
Ryska hamburgare ar dessutom creepy. De ar dubbelt sa hoga som normala hamburgare och har grona grejer i sig. Dessa kanske beror pa att hamburgarna ocksa ar fran 2008, men vi har efter noga undersokande kommit fram till att det ar orter av nagot slag. Lina brukar, pa grund av att de ar sa feta, fa klegga ut dem sa att de gar att steka. Vi ar ju inte riktigt haj pa gasspisen an, sa det skulle nog bli kolklumpar med grona grejer innan vi var klara annars.
Jenny har aven borjat tappa greppet. Direktoren pa skolan sa att fredagen vi trodde var var sista dag pa skolan var en stor helgdag i Ryssland och att vi darfor inte skulle komma da. Jenny oppnade darfor sin kalender for att skriva in detta och sag till sin forvaning att dagen var rod i hennes svenska kalender ocksa! Hon visste dock inte vad det var for helgdag sa hon borjade titta runt lite pa uppslaget i kalendern och sa latt forvirrat:
- Men alltsa Lina.. vi har ju ocksa helgdag 1:a maj. Vad tusan ar det for dag??
(kort tystnad innan Jenny kom till plotslig insikt och fortsatte)
- .. forsta maj..
Vi har aven fatt hora att vi pratar riktigt bra ryska! Detta efter att endast ha sagt spasiba och ztravsblablabla nan gang. Vilket betyder tack och goddag. Dom ar ju knasiga har i Ryssland.
Och ar man knasig maste man pa terapi, och vi tva fick aran att folja med pa hastterapi. Spannande tyckte vi forst, men det visade sig bara vara ett besok i ett stall foljt av nagra minuters ridtid. Aven vi fick ju rida, och trots allt spektakel och leende manniskor tyckte Jenny att det var lite overskattat. Lina daremot fick halla i tommarna sjalv. Hon holl pa att gora i byxan nar hon som gick med hasten bara kastade tommarna pa henne och daskade hasten pa haststjarten sa den bara galloperade ivag ut pa nya aventyr med Lina klangandes runt halsen! Fast sa var det inte riktigt, men hon sager att det var laskigt anda.
Pa tal om hast har vi aven druckit hastbajste. Och vi skamtar inte. Det smakade sa. Fy bubblan alltsa. Och det far man av en direktor.. ingen ordning.
OCH! Den absolut basta nyheten vi har (forutom att vi ar smetanafralsta och har potantiella friare overallt).... VI KLARADE TENTAN! WEEEEE!!!!
OCH! Den absolut konstigaste nyheten vi har (forutom att Lina tydligen ar chefen av oss tva.. what's up with that?!)... Vi ska flyga i forsta klass pa flyget mellan S:t Petersburg och Stockholm. Hur detta kommer sig har vi ingen aning, och vi tycker att biljetten var laskigt billig for att innehalla en resa i forsta klass. Undra vart de flyger oss egentligen. Over gatan? Men vi ar valdigt nyfikna pa hur det kommer vara med nagon centimeter langre benutrymme och vad mer man nu far. Spannande.
Vid tangentbordet: Lina och Elena.
Nastan alla har en eller flera guldtander. Sjalva ar vi lite skeptiska till modeaspekten i det hela, men de verkar ju tycka att det ar jattehett. Vi har till och med sett en som gatt all in och fixat hela overkaken! Eller ja, Lina sag honom i kon pa affaren och forsokte lite diskret peta pa Jenny sa aven hon skulle se, men eftersom Jenny stog precis bredvid ville hon inte glo. Men hon litar pa Linas ord. Nya generationens Jaws ar alltsa ryss och ser lite allmant gangsta ut. Bara sa ni vet om ni ser han pa stan.
Innan vi for skrev vi aven att de hade sur gradde (smetana) pa all mat har i Ryssland. Vi var ju lite smaradda att sa faktiskt var fallet, men den radslan var helt onodig. I och for sig AR fallet sa, de har sadant till den mesta mat. Men fyfan vad det ar gott! Vi har det alltid hemma och har atit det till kyckling och pasta, kyckling och laskig couscous, hamburgare och pommesfrites, kyckling och pommesfrites, korv och pasta, pannkaka osv osv. For att likna det vid nagot svenskt sa blir det val typ turkisk yoghurt. Haha, nagot svenskt.. turkisk yoghurt, men jag menar saklart nagot som finns i Sverige. For ovrigt benamner de geggan olika pa alla stallen vi kommer. Smetana, smetanka, smetanki.. eller det sista kanske var vad Lina sa..
Och nar vi liks pratar om mat och klegg sa kan vi ju passa pa att namna att allt vi handlar, verkligen ALLT, a-l-l-t ar gammalt. Det kvittar om det handlar om choklad eller pasta eller whatever. Oftast ar det fran november 2008. Frasht. Not.
Pa tal om grisklovar sa blaste det fruktansvart mycket har en dag i borjan av veckan. FRUKTANSVART mycket. Vi holl nastan pa att stryka med, sa illa var det. Vi promenerade latt framatlutade (kanske en vinkel pa 45 grader for att inte bli omkullblasta) och gick lugnt gatan fram nar plotsligt... PANG! En takranna blaser ner fran ett hus och landar precis dar vi gatt 10 sekunder tidigare. Snacka om att leva on the wild side (eller ja, vanster sida som vi gick pa).
Vi har ju aven borjat praktiken pa skola #47 for funktionshindrade barn. Forsta dagen fick vi ga och skaka hand med nagra relativt gamla pojkar (de kanske var runt 18 ar eller nagot sant) och en av dem talade engelska. Impressive! Han fick fram ett Hello, my name is John Smith, dag tva foljde han och hans vanner efter oss och skickade fram honom som talesman. Samtalet vi hade var oerhort givande. Tro mig.
- Hello, how are you?
- Hihihi, fine. How are you?
- ... how are you?
Ja, kanske inte ordagrant, men praktiskt taget i alla fall. Men kan man bara tva fraser sa gor man ju det basta av det om man nu blivit utsedd till medlare.
Som alla lasare vet har ju en valdigt speciell hogtidsdag just passerat oss. Linas 22a fodelsedag. Ack, hon har blivit sa vuxen. Man hinner ju inte med, bara poff! har de vuxit upp de sma liven... Men jaja. Hon har fatt fina presenter har. Forst fick hon ett murmeldjur av Skola #47. De ville ge henne nagot och stal formodligen ett groteskt fult gossedjur fran de stackas sma forsvarslosa barnen. De sa att det var en bjorn. De hade fel. Det ser ut som en blond luden grottbebis. Utan bloja. Fyfan. Men nog om den presenten. Hon fick ju en av Jenny ocksa! Weeee! Det var den finaste present hon fatt, sa hon med tarar i ogonen. Det var en geisha. Men det var inte slut pa paketregnet har, nej. Hon fick en present av tanten ocksa. At denna present skrattade Jenny lange, lange. Hela bussresan hem pa 25-30 minuter gick at till att forsoka kvava skrattet pa olika satt, heeelt utan framgang. Det var koppar. Orangea. Vita prickar. Matchande fat, fast utan prickar. Men det var inte nog har. Det foljde med ytterligare tva fat och det ar at dessa Jenny skrattade. Det var vita fat med en orange rand ute vid kanten och pa det ena en bild pa en tomat och en gul paprika och var det var pa den andra har Jenny ingen aning om eftersom hon skrattade sa mycket at det forsta att hon fick tarar i ogonen.
Tyvarr visade det sig senare pa kvallen, da Lina f.o. ljog som en borstspindel i ett telefonsamtal med tanten i fraga, att ena koppen med fat var till Jenny. Da var det inte lika roligt.
Lognen var dock rolig. Detta ar vad Jenny horde av samtalet.
- Yes, we're drinking tea right now..
...
- Yes, from new cups..
No, we didn't..
Jenny har aven blivit omdopt for sjuttielfte gangen. Listan borjar bli lang nu. Vi har alltsa: Genus, Yena, Yeney och ELENA. Jisses. (Lina har aven dopt om alla stackare som heter Sergej. Usch. Sir gay.. Fo real yo)
Mak Dak (Mac Duck) ar aven en historia for sig. Det ar alltsa lite smaplagiat pa McDonald's. Bild kommer senare, men det ar alltsa ett stalle som saljer hamburgare och har bagarna som logo. Fast in disguise. Pa utsidan ar det ogonen till Farbror Joakim (ja.. det ar aven en som star i san drakt utanfor som reklam..) och pa papperet till maten ar det anksparen. Det gar inte riktigt att forklara fullt alla likheter. Fargerna, formerna och allt. Men nagot som inte var likt var maten i sig. Isch! Oatliga hamburgare. Fy farao!
Ryska hamburgare ar dessutom creepy. De ar dubbelt sa hoga som normala hamburgare och har grona grejer i sig. Dessa kanske beror pa att hamburgarna ocksa ar fran 2008, men vi har efter noga undersokande kommit fram till att det ar orter av nagot slag. Lina brukar, pa grund av att de ar sa feta, fa klegga ut dem sa att de gar att steka. Vi ar ju inte riktigt haj pa gasspisen an, sa det skulle nog bli kolklumpar med grona grejer innan vi var klara annars.
Jenny har aven borjat tappa greppet. Direktoren pa skolan sa att fredagen vi trodde var var sista dag pa skolan var en stor helgdag i Ryssland och att vi darfor inte skulle komma da. Jenny oppnade darfor sin kalender for att skriva in detta och sag till sin forvaning att dagen var rod i hennes svenska kalender ocksa! Hon visste dock inte vad det var for helgdag sa hon borjade titta runt lite pa uppslaget i kalendern och sa latt forvirrat:
- Men alltsa Lina.. vi har ju ocksa helgdag 1:a maj. Vad tusan ar det for dag??
(kort tystnad innan Jenny kom till plotslig insikt och fortsatte)
- .. forsta maj..
Vi har aven fatt hora att vi pratar riktigt bra ryska! Detta efter att endast ha sagt spasiba och ztravsblablabla nan gang. Vilket betyder tack och goddag. Dom ar ju knasiga har i Ryssland.
Och ar man knasig maste man pa terapi, och vi tva fick aran att folja med pa hastterapi. Spannande tyckte vi forst, men det visade sig bara vara ett besok i ett stall foljt av nagra minuters ridtid. Aven vi fick ju rida, och trots allt spektakel och leende manniskor tyckte Jenny att det var lite overskattat. Lina daremot fick halla i tommarna sjalv. Hon holl pa att gora i byxan nar hon som gick med hasten bara kastade tommarna pa henne och daskade hasten pa haststjarten sa den bara galloperade ivag ut pa nya aventyr med Lina klangandes runt halsen! Fast sa var det inte riktigt, men hon sager att det var laskigt anda.
Pa tal om hast har vi aven druckit hastbajste. Och vi skamtar inte. Det smakade sa. Fy bubblan alltsa. Och det far man av en direktor.. ingen ordning.
OCH! Den absolut basta nyheten vi har (forutom att vi ar smetanafralsta och har potantiella friare overallt).... VI KLARADE TENTAN! WEEEEE!!!!
OCH! Den absolut konstigaste nyheten vi har (forutom att Lina tydligen ar chefen av oss tva.. what's up with that?!)... Vi ska flyga i forsta klass pa flyget mellan S:t Petersburg och Stockholm. Hur detta kommer sig har vi ingen aning, och vi tycker att biljetten var laskigt billig for att innehalla en resa i forsta klass. Undra vart de flyger oss egentligen. Over gatan? Men vi ar valdigt nyfikna pa hur det kommer vara med nagon centimeter langre benutrymme och vad mer man nu far. Spannande.
Vid tangentbordet: Lina och Elena.
Det var skont..
Vi ar nu alltsa hemma fran Ladva som framgick av vart tidigare inlagg. Vi tankte har sammanfatta hur allting liksom.. ar har i Ryssland.
First off, bussarna. Vi snackar alltsa kollektivtrafiken har i Petrozavodsk (och formodligen resten av Ryssland, for jag kan svara pa att jag sag samma sak i St Petersburg. Iaf, det ar alltsa inte BUSSAR, visst finns det sadana med, men det ar val en pa 100. Det ar mer som.. en skapbil med fonster som man sitter intrangd typ 10-15 stycken i och som kor som bara satan ner i potthalen. Nar man hoppar av betalar man den forfarligt hoga summan pa 12 rubel (3kr) till chaufforen som bara kastar ner pengarna i en lada och brassar ivag mot nya aventyr.
Nar vi val har tagit bussen hem fran "centrum" vantar den obligatoriska kissningen eftersom vi hallt oss hela dagen. Tyvarr ar det sa att toaletten, eller snarare toalettvattnet, kan skapa en del intriger mellan oss. Inte for att vi slass om vem som ska fa kissa forst, men for att vattnet ar kissgult, sa varje gang tror den som far aran att ga forst att den andre glomt att spola och dessutom INTE ANVANT TOALETTPAPPER. Fy. Lina ar lite acklig ibland tanker Jenny, och Lina tanker likadant. Men sa ar det ju faktiskt inte. Lina ar FRASH.
.. Jenny med..
Men frash innebar inte modig, och eftersom bada tva ar mesar sa har vi lite problem ibland. Allt for ofta sager vi
"- vagar vi ga in har? det ser lite laskigt ut
- jag vet inte.. vagar vi?
- neeee, laskigt. nu gar vi.."
TANK vilka uppleverlser vi missar. Alla affarer i sma kallarutrymmen som vi inte far se. Skarpning tjejer.
Men vi far se TV. Hela dagarna. Faktiskt ratt spannande stundvis. Nackdelen ar val att ALLT ar dubbat pa ryska, sa vi fattar inte ett skvatt. Vi har sett allt fran Landet for langesen till Scrubs till En natt pa museet pa ryska. Droppen var faktiskt nar de hade "dubbat" eftertexterna. Vi skrattade i soffan sa att tararna flog. Fast vi var nog lite trotta da med. Men de laste upp de medverkande pa ryska, men en san dar sexig dubbrost.
I lordags fick vi aven sitta i heta stolen pa Nadezdas universitet. Vi satt langs fram i klassrummet pa varsin stol och fick svara pa fragor med hjalp av var lustiga tolk det-var-skont-Masja. Det gick bra, men var stundtals lite laskigt nar de stallde fragor om svenskars fordomar mot Ryssland och hur Ladva var EGENTLIGEN. Men vi gav ytterst diplomatiska svar och undvek darigenom att bli tagna av maffian utanfor universitetet.
Imorgon ska vi iaf borja fara till familjer. Da borjar nog sjalva arbetet med uppsatsen ocksa. Det kanns bra, men lite laskigt tycker vi. Laskigt for att vi ar mesar. Bra for att det ska bli intressant.
Nej, nu hinns inget mer. Fortsattning foljer.
Vid tangentbordet: Lina och Yena
First off, bussarna. Vi snackar alltsa kollektivtrafiken har i Petrozavodsk (och formodligen resten av Ryssland, for jag kan svara pa att jag sag samma sak i St Petersburg. Iaf, det ar alltsa inte BUSSAR, visst finns det sadana med, men det ar val en pa 100. Det ar mer som.. en skapbil med fonster som man sitter intrangd typ 10-15 stycken i och som kor som bara satan ner i potthalen. Nar man hoppar av betalar man den forfarligt hoga summan pa 12 rubel (3kr) till chaufforen som bara kastar ner pengarna i en lada och brassar ivag mot nya aventyr.
Nar vi val har tagit bussen hem fran "centrum" vantar den obligatoriska kissningen eftersom vi hallt oss hela dagen. Tyvarr ar det sa att toaletten, eller snarare toalettvattnet, kan skapa en del intriger mellan oss. Inte for att vi slass om vem som ska fa kissa forst, men for att vattnet ar kissgult, sa varje gang tror den som far aran att ga forst att den andre glomt att spola och dessutom INTE ANVANT TOALETTPAPPER. Fy. Lina ar lite acklig ibland tanker Jenny, och Lina tanker likadant. Men sa ar det ju faktiskt inte. Lina ar FRASH.
.. Jenny med..
Men frash innebar inte modig, och eftersom bada tva ar mesar sa har vi lite problem ibland. Allt for ofta sager vi
"- vagar vi ga in har? det ser lite laskigt ut
- jag vet inte.. vagar vi?
- neeee, laskigt. nu gar vi.."
TANK vilka uppleverlser vi missar. Alla affarer i sma kallarutrymmen som vi inte far se. Skarpning tjejer.
Men vi far se TV. Hela dagarna. Faktiskt ratt spannande stundvis. Nackdelen ar val att ALLT ar dubbat pa ryska, sa vi fattar inte ett skvatt. Vi har sett allt fran Landet for langesen till Scrubs till En natt pa museet pa ryska. Droppen var faktiskt nar de hade "dubbat" eftertexterna. Vi skrattade i soffan sa att tararna flog. Fast vi var nog lite trotta da med. Men de laste upp de medverkande pa ryska, men en san dar sexig dubbrost.
I lordags fick vi aven sitta i heta stolen pa Nadezdas universitet. Vi satt langs fram i klassrummet pa varsin stol och fick svara pa fragor med hjalp av var lustiga tolk det-var-skont-Masja. Det gick bra, men var stundtals lite laskigt nar de stallde fragor om svenskars fordomar mot Ryssland och hur Ladva var EGENTLIGEN. Men vi gav ytterst diplomatiska svar och undvek darigenom att bli tagna av maffian utanfor universitetet.
Imorgon ska vi iaf borja fara till familjer. Da borjar nog sjalva arbetet med uppsatsen ocksa. Det kanns bra, men lite laskigt tycker vi. Laskigt for att vi ar mesar. Bra for att det ska bli intressant.
Nej, nu hinns inget mer. Fortsattning foljer.
Vid tangentbordet: Lina och Yena
LADVA
Vi glomde beratta om nagra snaskiga saker vi var med om innan vi akte till Ladva.
Vi skulle laga korv och makaroner nar korven helt plotsligt EXPLODERADE i stekpanna. Lina som stod dar och holl vakten holl pa att skita i brallan. De har alltsa plast runt korvarna har och det var den som sprack och vilket projekt det var sen att fa bort all plast fran korvarna. ujujuj! (vi har det inspelat)
Vi har aven hangt med en tjej har som heter Masja som kan svenska, THANK GOOOD! Hon bjod in oss hos hennes bror en kvall och helt plotsligt fragar hon Jenny om hon ar EMO. Inse hur roligt det var! Jenny sa nejnejnej, men Masja envisades med att det var Jennys livsstil.
LADVA!
Pa Ladva har vi i princip bara fatt ata kal. Forsta dagen tyckte Jenny att det var mums mums, men efter 17 gangen ville vi do. Sa fort vi kande lukten av kalet ville vi krakas. No more kal 4 shooo!
Annars har vi bott i ett rum som ar valdigt spartanskt inratt. Tva institutionssangar (AJAJ RYGGEN) tva bokhyllor och ett nedmonterat skrivbord. Nar det galler mat sa har vi blivit valdigt uppassade. Det var lite smajobbigt! Vi fick sitta i direktorens matrum och ata frukost och lunch (som bestod av tvaratters varje dag). I borjan tyckte vi det var lite val mastigt med sa mycket mat, men Lina vande sig och att som en gris. Middagen at vi i matsalen en timme innan barnen skulle ata. Det var lite sunkigt och de slevade upp barnens mat 1h innan de skulle ata. Usch, kallt och ackligt! Det var aven mogel runt vaggarna i matsalen.
Vi har varit mest pa en avdelning med ca 30 barn mellan 2 till 8 ar (uppskattningsvis). De flesta av dem hade downs medan andra barn har problem med att ga. De var hur sota som helst och valkomnade oss med oppna armar direkt. Flera av barnen borjade kalla oss mamma och vi fick ont i hjartat. De ville sitta i vara knan och ha uppmarksamhet hela tiden. Det kunde resultera i att de slog och puttade bort varandra for att fa oss for oss sjalva.
Dagarna med barnen har varit valdigt roande. Forsta dagen var vi ut pa en promenad med ett par stycken. Nar vi var framme vid barnhemmet igen fick de leka av sig lite innan de gick in. Da helt plotsligt ser vi en katt bli kastad fran verandan ut i en buske av en unge. vilket skrackscenario for stackars kissen! En annan dag satt Anita (en tjej med downs pa 2 ar kanske) och at blomjord. HAHAHA, sa hon sag ut. Vi blev helt forskrackta och Jenny gick med henne till en ur personalen sa att de skulle tvatta henne. De verkade tycka att hon skulle ha jorden runt munnen, men tillslut gick hon och tvattade av henne, Anita tog aven och bet Jenny en dag sa att hon grat tarar. Tror inte de far nog med mat!
Varje onsdag gar barnen och duschar. De tvattas alltsa bara en gang i veckan vilken vi forstod ganska snabbt eftersom barnen luktade sa mycket kiss (Vi sunkbavrar ar inte sa mycket battre eftersom vi duschat endast 3ggr pa tva veckor. sexy sexy!) De gar allihopa i en klunga till en annan byggnad (som liknade gaskammare) och blir duschade och far nya klader. Bara ifall de ar riktigt riktigt skitiga. Inte blir de tvattade i ansiktet heller.
Vi har aven varit pa en liggavdelning, men barn som bara ligger i sina sangar. Personalen pa denna avdelning satt endast och sag tv och fikade i ett annat rum medan vi var dar. Aldrig sag vi dem ga ut med dem eller ens leka lite med dem utan det stod vi for. En tjej, Alina, som horde till denna avdelning holl vi nastan pa att ta ihjal en dag. Vi lekte en massa och helt plotsligt upptacker vi blog pa hennes troja. Vi ropar pa personal och kvinnan sager pa engelska att hon ar valdigt sjuk och behover en doktor. Vi trodde vi lekt med henne sa mycket sa hon blivit sjuk. Det visade sig tillslut att hon blodde fran hennes tarmar som syntes ur ett oppet hal i magen. Det var laskigt och vi vagade inte leka mer den dagen!
DET KOMMER MERA
NUUUU det kommer mera..
Barnens tander ser ut att mogla. Vi borjar undra om de ens blir borstade. Stackars barn!
I matsalen jobbar nagra av de aldsta ungdomarna som bor pa Ladva och en vacker dag hande nagot kul nar vi skulle ata. En kille i kanske 25 ars aldern slappte en riktig BRAKFIS! det ekade i hela lokalen och Lina kunde inte halla sig. Som tur var satt hon med ryggen mot och hela hon skakade medan tararna rann. Jenny daremot som satt mot honom forsokte halla sig for skratt pa basta satt och det hela slutade med att han gomde sig bakom gardinen och dar stod han bra lange skall ni veta!!
En annan dag tog vi chansen att ga ut i den friska luften. Vi satte oss pa en bank utanfor barnhemmet och snabbt som ogat var en kille dar och friade till Jenny. Lina skrattade saklart sa hon grat! Han kysste Jenny pa handerna och klappade henne pa magen och smekte hennes ben. Jenny blev forskrackt och det sag ut som om hon forsokte fa honom att tro att hon var dov. hon pekade pa sina oran och lat konstigt. Som tur var forsvann han ganska fort. Efter en stund dok han dock upp igen och Jenny forsokte fa honom att tro att hon sov nar hon gomde huvudet under sin jackhuva. Han borjade smyglyfta och kika pa Jenny medan han han gav slangkyssar osv. Lina har nog aldrig skrattat sa mycket medan Jenny bara vart radd. HAHAHAHAHAH!
Lina daremot lyckades enbart fa skall vart vi an gick. Vi gick till en avdelning for att fa duscha och nar lina star och sager dusch och gestikulerar borjar en kvinna pa avdelningen att skrika pa henne pa ryska. Hon gick omkring och skrek och viftade med armarna. Det var nog tur att vi inte forstod vad hon sa. Sedan fick Lina skall nar hon skulle slanga skrapet som vi samlat pa oss i rummet. Vi hade ingen egen sopkorg och den som vi kunde anvanda var den pa toan, sa Lina gar ut med skrap i handerna och moter MONSTERSTADERSKAN. Hon borjar gasta hogt och gestikulerade en strypning. Lina sprang fort som attan in i rummet och laste in sig.
Lina har aven lyckats dra pa sig nagra suspekta utslag som kliar som tusan. Kanske pesten? svinkoppor? Lina tror det ar barnen som smittat henne med blojeksem. Hennes svamp borjar aven likna satan. Vi for se hur det hela slutar!
Vid tangentordet Lina & Yena
Vi skulle laga korv och makaroner nar korven helt plotsligt EXPLODERADE i stekpanna. Lina som stod dar och holl vakten holl pa att skita i brallan. De har alltsa plast runt korvarna har och det var den som sprack och vilket projekt det var sen att fa bort all plast fran korvarna. ujujuj! (vi har det inspelat)
Vi har aven hangt med en tjej har som heter Masja som kan svenska, THANK GOOOD! Hon bjod in oss hos hennes bror en kvall och helt plotsligt fragar hon Jenny om hon ar EMO. Inse hur roligt det var! Jenny sa nejnejnej, men Masja envisades med att det var Jennys livsstil.
LADVA!
Pa Ladva har vi i princip bara fatt ata kal. Forsta dagen tyckte Jenny att det var mums mums, men efter 17 gangen ville vi do. Sa fort vi kande lukten av kalet ville vi krakas. No more kal 4 shooo!
Annars har vi bott i ett rum som ar valdigt spartanskt inratt. Tva institutionssangar (AJAJ RYGGEN) tva bokhyllor och ett nedmonterat skrivbord. Nar det galler mat sa har vi blivit valdigt uppassade. Det var lite smajobbigt! Vi fick sitta i direktorens matrum och ata frukost och lunch (som bestod av tvaratters varje dag). I borjan tyckte vi det var lite val mastigt med sa mycket mat, men Lina vande sig och att som en gris. Middagen at vi i matsalen en timme innan barnen skulle ata. Det var lite sunkigt och de slevade upp barnens mat 1h innan de skulle ata. Usch, kallt och ackligt! Det var aven mogel runt vaggarna i matsalen.
Vi har varit mest pa en avdelning med ca 30 barn mellan 2 till 8 ar (uppskattningsvis). De flesta av dem hade downs medan andra barn har problem med att ga. De var hur sota som helst och valkomnade oss med oppna armar direkt. Flera av barnen borjade kalla oss mamma och vi fick ont i hjartat. De ville sitta i vara knan och ha uppmarksamhet hela tiden. Det kunde resultera i att de slog och puttade bort varandra for att fa oss for oss sjalva.
Dagarna med barnen har varit valdigt roande. Forsta dagen var vi ut pa en promenad med ett par stycken. Nar vi var framme vid barnhemmet igen fick de leka av sig lite innan de gick in. Da helt plotsligt ser vi en katt bli kastad fran verandan ut i en buske av en unge. vilket skrackscenario for stackars kissen! En annan dag satt Anita (en tjej med downs pa 2 ar kanske) och at blomjord. HAHAHA, sa hon sag ut. Vi blev helt forskrackta och Jenny gick med henne till en ur personalen sa att de skulle tvatta henne. De verkade tycka att hon skulle ha jorden runt munnen, men tillslut gick hon och tvattade av henne, Anita tog aven och bet Jenny en dag sa att hon grat tarar. Tror inte de far nog med mat!
Varje onsdag gar barnen och duschar. De tvattas alltsa bara en gang i veckan vilken vi forstod ganska snabbt eftersom barnen luktade sa mycket kiss (Vi sunkbavrar ar inte sa mycket battre eftersom vi duschat endast 3ggr pa tva veckor. sexy sexy!) De gar allihopa i en klunga till en annan byggnad (som liknade gaskammare) och blir duschade och far nya klader. Bara ifall de ar riktigt riktigt skitiga. Inte blir de tvattade i ansiktet heller.
Vi har aven varit pa en liggavdelning, men barn som bara ligger i sina sangar. Personalen pa denna avdelning satt endast och sag tv och fikade i ett annat rum medan vi var dar. Aldrig sag vi dem ga ut med dem eller ens leka lite med dem utan det stod vi for. En tjej, Alina, som horde till denna avdelning holl vi nastan pa att ta ihjal en dag. Vi lekte en massa och helt plotsligt upptacker vi blog pa hennes troja. Vi ropar pa personal och kvinnan sager pa engelska att hon ar valdigt sjuk och behover en doktor. Vi trodde vi lekt med henne sa mycket sa hon blivit sjuk. Det visade sig tillslut att hon blodde fran hennes tarmar som syntes ur ett oppet hal i magen. Det var laskigt och vi vagade inte leka mer den dagen!
DET KOMMER MERA
NUUUU det kommer mera..
Barnens tander ser ut att mogla. Vi borjar undra om de ens blir borstade. Stackars barn!
I matsalen jobbar nagra av de aldsta ungdomarna som bor pa Ladva och en vacker dag hande nagot kul nar vi skulle ata. En kille i kanske 25 ars aldern slappte en riktig BRAKFIS! det ekade i hela lokalen och Lina kunde inte halla sig. Som tur var satt hon med ryggen mot och hela hon skakade medan tararna rann. Jenny daremot som satt mot honom forsokte halla sig for skratt pa basta satt och det hela slutade med att han gomde sig bakom gardinen och dar stod han bra lange skall ni veta!!
En annan dag tog vi chansen att ga ut i den friska luften. Vi satte oss pa en bank utanfor barnhemmet och snabbt som ogat var en kille dar och friade till Jenny. Lina skrattade saklart sa hon grat! Han kysste Jenny pa handerna och klappade henne pa magen och smekte hennes ben. Jenny blev forskrackt och det sag ut som om hon forsokte fa honom att tro att hon var dov. hon pekade pa sina oran och lat konstigt. Som tur var forsvann han ganska fort. Efter en stund dok han dock upp igen och Jenny forsokte fa honom att tro att hon sov nar hon gomde huvudet under sin jackhuva. Han borjade smyglyfta och kika pa Jenny medan han han gav slangkyssar osv. Lina har nog aldrig skrattat sa mycket medan Jenny bara vart radd. HAHAHAHAHAH!
Lina daremot lyckades enbart fa skall vart vi an gick. Vi gick till en avdelning for att fa duscha och nar lina star och sager dusch och gestikulerar borjar en kvinna pa avdelningen att skrika pa henne pa ryska. Hon gick omkring och skrek och viftade med armarna. Det var nog tur att vi inte forstod vad hon sa. Sedan fick Lina skall nar hon skulle slanga skrapet som vi samlat pa oss i rummet. Vi hade ingen egen sopkorg och den som vi kunde anvanda var den pa toan, sa Lina gar ut med skrap i handerna och moter MONSTERSTADERSKAN. Hon borjar gasta hogt och gestikulerade en strypning. Lina sprang fort som attan in i rummet och laste in sig.
Lina har aven lyckats dra pa sig nagra suspekta utslag som kliar som tusan. Kanske pesten? svinkoppor? Lina tror det ar barnen som smittat henne med blojeksem. Hennes svamp borjar aven likna satan. Vi for se hur det hela slutar!
Vid tangentordet Lina & Yena
Ztravsvujte
pa flyget fick vi en lapp dar de ville ha annu mer information om oss och var resa. de borde vara nojda med alla papper vi skrivit pa. flygvardinnorna f;rstod inte vad vi skulle skriva sa vi skippade halften och var radda att bli tagna av polisen. Detta gick dock bra.
val genom tullen skulle vi hitta taxi. en man med taxilapp pa jackan forhandlade fram ett pris for resan till hotell moskva. vi tackade ja och han skickade ivag oss med en annan, ej engelsktalande, ryss som foste in oss i en personbil med tonade rutor. Vi var skrackslagna under hela farden och forsokte fa honom att sanka farten, utan resultat. han korde som en dare i 130 pa en liten 80-vag.
Pa hotell moskva fanns inget laskigt bakom dorren till rum 2030. Det var endast ett kontor med massa kvinnor.
Efter persen att komma pa taget med fetingvaskorna och fa upp min pa en hylla tjugo meter upp i luften och Linas under ett bord, fick vi badda med snusklakan pa en snuskmadrass och med en snuskbetongkudde och med en tant bredvid som snarkade.
Val framme i Petrozavodsk delades vi upp eftersom vaskorna ej fick plats i samma taxi. Vi blev radda, fast Jenny blev raddast eftersom hennes vaska lag i en taxi medan ALLA andra gick till den andra taxin. Det loste sig.
Trapphuset till var lagenhet luktar lik och potatis! Vi mottes av kvinnan som bor dar. Hon var lite halvcrazy och gick runt och pratade pa ryska och kramade Lina. Hon bjod oss pa bakelser klockan atta pa morgonen och vi trugade i oss en halv halv skumsnacka. I lagenheten har vi en gasspis och vi ar radda varje gang den ska tandas. Vi har aven ett badkar som vi med jamna mellanrum hittar sma husdjur i. Dvs silverfiskar. Dessa skallar vi. (HAHAHAHA, inte skallar. Skallar med varmt vatten)
Dagarna hittills har ungefar gatt ut pa att sa manga som mojligt ska hinna kopiera vara pass. Sa nu finns vi snart i alla register i hela Karelen.
Vi skriver om hur det ar och gar pa Ladva nasta gang. Vi ar glada for att vi far vara med de minsta barnen :D
Vid tangentbordet: Lina och Yena (Jenny)
val genom tullen skulle vi hitta taxi. en man med taxilapp pa jackan forhandlade fram ett pris for resan till hotell moskva. vi tackade ja och han skickade ivag oss med en annan, ej engelsktalande, ryss som foste in oss i en personbil med tonade rutor. Vi var skrackslagna under hela farden och forsokte fa honom att sanka farten, utan resultat. han korde som en dare i 130 pa en liten 80-vag.
Pa hotell moskva fanns inget laskigt bakom dorren till rum 2030. Det var endast ett kontor med massa kvinnor.
Efter persen att komma pa taget med fetingvaskorna och fa upp min pa en hylla tjugo meter upp i luften och Linas under ett bord, fick vi badda med snusklakan pa en snuskmadrass och med en snuskbetongkudde och med en tant bredvid som snarkade.
Val framme i Petrozavodsk delades vi upp eftersom vaskorna ej fick plats i samma taxi. Vi blev radda, fast Jenny blev raddast eftersom hennes vaska lag i en taxi medan ALLA andra gick till den andra taxin. Det loste sig.
Trapphuset till var lagenhet luktar lik och potatis! Vi mottes av kvinnan som bor dar. Hon var lite halvcrazy och gick runt och pratade pa ryska och kramade Lina. Hon bjod oss pa bakelser klockan atta pa morgonen och vi trugade i oss en halv halv skumsnacka. I lagenheten har vi en gasspis och vi ar radda varje gang den ska tandas. Vi har aven ett badkar som vi med jamna mellanrum hittar sma husdjur i. Dvs silverfiskar. Dessa skallar vi. (HAHAHAHA, inte skallar. Skallar med varmt vatten)
Dagarna hittills har ungefar gatt ut pa att sa manga som mojligt ska hinna kopiera vara pass. Sa nu finns vi snart i alla register i hela Karelen.
Vi skriver om hur det ar och gar pa Ladva nasta gang. Vi ar glada for att vi far vara med de minsta barnen :D
Vid tangentbordet: Lina och Yena (Jenny)
hejhej
vi lever. ar pa ladva nu. kan ej skriva mer just nu. supersegt internet.
PJUH!
Nu ar vi antligen framme i Petrozavodsk! Vi far skriva mer detaljer om resan senare, men vi har en kvinna och en student som kan svenska som hjalper oss att hitta saker har eftersom allt star pa ryska. Tagresan var verkligen en upplevelse, delvis eftersom ingen kunde engelska och delvis for att vi hade fetingvaskorna. Men jag vill ge er ett par varningens ord om resor i Ryssland. Never go by svarttaxi. Fy helvete..
Vi ska snart fara vidare, men nu vet ni att vi lever och att vi har varit i lagenheten vi ska bo i, sa vi har tak over huvudet. I alla fall i nulaget. Ni kan sluta oroa er sa mycket nu.
Vid tangentbordet: Jenny (Lina ar ocksa framme aven om hon inte skriver just nu..)
Vi ska snart fara vidare, men nu vet ni att vi lever och att vi har varit i lagenheten vi ska bo i, sa vi har tak over huvudet. I alla fall i nulaget. Ni kan sluta oroa er sa mycket nu.
Vid tangentbordet: Jenny (Lina ar ocksa framme aven om hon inte skriver just nu..)
At Arlanda, day two
Fy helvete. Natten har varit den längsta på århundraden. Det vet vi. Vi låg på en jävla bänkjävel som var sne och vi fick ont i rumpan och nacken OCH i svamparna! Och jävla människor som pratar på nätterna och har ungjävlar, och jävla skurmaskiner! Och sen så vaknar man ju hela jävla tiden. Helvete. Och vi ser ut som skabbrävar. Tyvärr har Lina sin USB-sladd till kameran i storjävlaväskan så vi får visa fina bilder senare. Fast inte på Jenny. Det finns dock EN fördel med att vi sovit så jävla dåligt. Lina kommer vara så trött att hon däckar på planet till Russian Federation så hon inte blir så upprörd. Jävlar.
Nu ska vi bara vänta på att få komma till den vadderade sidan av Arlanda med taxfree och.. nej, nu hinner vi inget mer. Och Lina spillde kaffe. Jävlar.
Vid tangentbordet: Lina och Jenny
Nu ska vi bara vänta på att få komma till den vadderade sidan av Arlanda med taxfree och.. nej, nu hinner vi inget mer. Och Lina spillde kaffe. Jävlar.
Vid tangentbordet: Lina och Jenny
At Arlanda..
Vi är nu framme i Sthlm. Lina överlevde flygningen utan några större (märkbara) panikattacker, mannen i sätet bakom våra blev dödssjuk och vi fick ut våra otrasiga väskor smärtfritt. Det var dock inte särskilt lätt att hitta ett skåp för våra enorma väskor. Vi blev skickade lite överallt med hittade inget skåp som var djupt nog, och idiotförklaringen från KÄRINGA i informationen (som sa att det ALDRIG varit några PROBLEM med att få in väskor i skåpen) spädde bara på vårt dåliga humör.
Efter en romantisk middag för två (som följdes av en inte lika romantisk efterrätt för tre) på McDonalds i SkyCity har vi nu gått runt för att hitta sovplats. Jag föreslog McDonals eftersom de har fint vadderade soffor, men detta följdes av diverse utbrott av Lina som undrade om vi skulle kunna stjäla mjukglass på natten. Hon började även få lite ångest över morgondagens flygning eftersom det kommer vara ett större flyg, och hur kan egentligen ett så STORT plan flyga? Vårt sällskap för kvällen har däremot lugnat henne genom att hämta hennes My little pony-pysselbok, så nu är hon lugn och glad.
Efter en romantisk middag för två (som följdes av en inte lika romantisk efterrätt för tre) på McDonalds i SkyCity har vi nu gått runt för att hitta sovplats. Jag föreslog McDonals eftersom de har fint vadderade soffor, men detta följdes av diverse utbrott av Lina som undrade om vi skulle kunna stjäla mjukglass på natten. Hon började även få lite ångest över morgondagens flygning eftersom det kommer vara ett större flyg, och hur kan egentligen ett så STORT plan flyga? Vårt sällskap för kvällen har däremot lugnat henne genom att hämta hennes My little pony-pysselbok, så nu är hon lugn och glad.
HEJDÅ!
Nu åker vi! Ses om 6 veckor! Vi hoppas att få tillgång till dator så fort som möjligt så att ni vet att vi kommit fram.
Där är vi imorgon!
PUSS & KRAM!
Där är vi imorgon!
PUSS & KRAM!
yes!
Okej, jag har lugnat ner mig ett hekto och det mesta är packat.
Förresten, jag och Jenny har löst mysteriet om hur vi skall förvara alla våra pengar. Jag skall få låna en BH av Jenny och ena kupan skall fyllas med mina pengar och den andra med hennes. Hihihhihihihihihihihii, bra va?
Paniken återkommer imorgon!
Vid tangentbordet: Lina
Förresten, jag och Jenny har löst mysteriet om hur vi skall förvara alla våra pengar. Jag skall få låna en BH av Jenny och ena kupan skall fyllas med mina pengar och den andra med hennes. Hihihhihihihihihihihii, bra va?
Paniken återkommer imorgon!
Vid tangentbordet: Lina
