bye bye pekarn Peter..

Som ni alla vet tar vi nattaget till St Petersburg imorgon vilket verkligen ar pa tiden. Risken ar stor att Jenny annars skallar(nu med huvudet och inte varmt vatten) Lina efter att hon nu flera dagar vaknat av att Lina muttrar som en gubbe och slanger igen fonstret eftersom pippibirdsen lever satan och gar muttrande in till koket och slamrar med disken klockan 08.00 svensk tid.

Aven Lina borjar bli smatt orolig for Jenny efter att hon flera dagar kommit pa Jenny sta och prata med sin familj samtidigt som hon stirrar in bland moblerna i lagenheten.

Det vi vill ha sagt med detta ar att vi borjar bli smatt galna efter att ha varit utan vara fina familjer och vanner under sadan lang tid. Vi kan dock inte lova att aldrig resa ivag lika lange igen, men vi kan trosta er med att det lar droja!

Det ar frittfram att hora av sig efter klockan 14.00 pa lordag, da vi antligen landat pa svensk mark!

VI SES SNART!

Vid tangentbordet: лина & Йеннй

Knife safety!

Vi har harborta markt att manga roar sig med att skamta om det utegangsforbud Linas kara mor (Jennys mor ar ocksa kar) gav henne. Vi (iaf Lina) fick inte vara ute efter 16:00 och darmed bastu! Det ar sa manga personer som drivit med Lina om detta att vi tillsammans inte har fingrar att rakna dem pa. Senast igar nar vi satt och fikade sa tants man att han skulle skvallra for Lisbeth nar han for till Sverige i sommar att Lina minsann hade varit ute efter fyra! Fast.. fragan ar om kara mor menade fyra svensk tid eller karelian time.. Vi vet inte riktigt.

Vi har aven varit och tittar pa olika macho macho men..s.. hihi. Ackel. Det finns namligen ett sorts monument eller minnesplats (eller vad man nu ska kalla det) vid centrum dar det finns bilder pa alla tappra krigarsjalar som gjort nagot tappert i World War Dva. Se vad DUKTIGA vi ar pa ryska! Dva.. De som sager att vi borjar bli haj pa det har nog ratt anda!

Vi har aven lekt lite andra varldskriget med akta gaskammare. I lagenheten. Det var awsome dude! Det var alltsa sahar: Jenny hade bestamt sig for att NEJ! Nu var det slut pa stekt mat! och var darfor tapper nog for att forsoka ge sig pa att fundera ut hur gasugnen funkade. Hon stoppade darfor in huvudet i ugnen och kikade runt efter vart gasen skulle pysa ut men utan framgang. Hon tog ut huvudet och tankte att det kanske skulle horas, sa hon vred pa gasen men horde inte varifran PFFFSSSCHHH kom ifran. Vid det har laget luktade hela koket surstromming och vi var lite acklade, sa vi oppnade fonstret och Jenny fick borja med att leka gaskammare. In med huvudet i ugnen och pa med gasen. No success med att lokalisera pyskallan, men det var kul vill vi lova! Sedan fick Lina prova eftersom Jenny var vardelos. Lina hittade inte heller och eftersom vi nu madde lite daligt tog vi en paus (for familj och vanner som tycker detta later farligt och hemskt sa vill vi bara saga att vi bada lever annu). Nar vi sedan fortsatte sa borjade Jenny tafsa runt i ugnen for hundrade gangen gillt och fann till var lycka halen dar gasen kom ut! Mums med pizza! (fast den var lite weird..)

Pa tal om grisfotter och andra varldskriget fick vi aven slavarbeta pa ett center for funktionshindrade barn och ungdomar. Den nionde firas alltsa Victoryday har i Ryssland, och till detta skulle barnen gora kort att ta hem till sina forfadrar for att hedra att de var med och vann WW2. Men vi tva fick minsann sitta och limma fast nan javla vardelos papperslapp i korten de gjort och rita nagra annu mer vardelosa linjer de skulle skriva pa. Jag menar.. later man tva tjejer som akt runt hela jordklotet for att vara pa praktik i Ryssland sitta och gora sadant slavgora nar de ska se hur socialt arbete gar till? Och en miljard strumpor fick vi ge pa centerhelvetet ocksa!!!!! Men vi maste val lagga till att det ar tur att centret finns for barnen. Men fy helvete alltsa. Och fuljavlatroll fick vi (iaf Jenny) gora med.

Och fy helvete for tant! Jenny skulle gora de helt och hallet vardelosa linjerna och tant bara lurades hela tiden. Berattade att de skulle vara si och sa langa, men no to that Yena, de dar blev alldeles for korta, och de skulle vara si och sa langt mellanrum mellan dem, men neeeej, det blev tokigt. Det var battre innan... Vi har borjat undra hur tants man star ut med henne nar inte ens vi gor det i sex veckor. PUST!

Vi har aven just kopt symaskinen for de pengar som samlades in innan resan. Det blir bra tror vi. En riktig racermaskin, som barnen nog kommer fa riktigt roligt med! :)

Ja, what else? Vi borjar ha en hemsk hemlangtan, sa det ar skont att vi far fran denna gudsforgatna hala snart, som bara blir finare och finare ju gronare det blir. Vi kommer nog sakna Petrozavodsk lite nar vi farit harifran..

Vid tangentbordet KANSKE for sista gangen @ Petrozavodsk: Лина och Йеннй

RSS 2.0