Tant ar inte att lita pa...
Men tant ska vi prata lite om senare. Forst vill vi beratta om var nara-doden-upplevelse. Bussresan in till la stada igar trodde vi skulle vara var sista. Vi har ju berattat om hur busschaufforerna kor ner i potthal, men vi har inte namnt hur de kor i kurvor. Det ar today's bus-topic. Vi aker alltsa buss 17 (som vanligt), och aker och skumpar vagen fram (som vanligt). Undantaget som gor denna resa speciell ar dock kamikazechaufforen som i 180 forsoker svanga med den hoga och rangliga skapbilen i en korsning. Det var allt annat an roligt vill vi saga.. faktiskt! Folk bara kasade runt i bussen. Jisses.
Vi vill aven ta tillfalle i akt och beratta att alla ryska tanter ser likadana ut. Vi pratar alltsa om att alla har huckle, alla ser ut som russin i ansiktet, alla har gron lang kappa och som gradde pa moset, snow joggings. Sexy mamochka I tell you!
Men nu antligen ar det dags att tala om VAR tant.
Imorse, nar vi i godan ro som vanligt klev upp klockan 10 och undrade hur vi skulle spendera dagen, kom vi pa att det har var en bra dag for att jaga vykort. Vi sms:ar darfor tant och fragar om hon vet nagra bra stallen att kopa sadant pa, eftersom vi letat utan att finna (det dar ordspraket ar fan aldrig sant..). Vi lagger till en fraga om talet vi ska halla var okej. Som svar far vi "Yes, we are wating for you at KL 1.40 Leninvag.29". Vi blir har lite oroliga. Inte for att talet var okej (alt. de visste var det finns vykort), utan pa grund utav klockslaget. Vi visste namligen att vi skulle infinna oss pa konferensen klockan 14. Men det ar ju pa torsdag.
Eller is it really? Vi sms:ar tillbaka "Good. Do you mean on thursday?" och far efter tva sekunder tillbaka ett "Today!!!". Detta gjorde oss annu mer confused, sa vi skickade tillbaka ett sms och sa att talet val var pa torsdag, men att vi idag skulle kolla pa vykort. Minuterna gick och inget svar fran tant. Vid det har laget var vi panikslagna, for dar satt ju vi i pyjamas och hade just packat undan frukosten. Vi hade ju inte ens ovat nagot pa talet. Sedan lugnade vi ner oss med att tant borde ha hort av sig angaende om talet var okej eller inte lite tidigare ifall konferensen var idag, eller att hon skulle ha ringt kvallen innan och hort hur det gick att ova. Vad som helst. NAGOT!
Plotsligt.. It's a bird.. It's a plane.. It's telefonen som ringer! Lina svarar eftersom Jenny ar upptagen med att spackla sig. Hon gestikulerar sedan nagot och pekar pa sina fotter. Eftersom de inte luktade illa blev Jenny mest bara forvirrad, men sahar i efterhand inser hon att Lina menade nu, idag. Vi skulle alltsa halla talet idag. Klockan ar har ungefar 12 och vi skyndar oss pa med finkladerna (vi ska ju pa KONFERENS!), borstar tanderna, skriver ner vart tal pa mindre lappar och gar till bussen.
Vi aker buss. Vi gar till universitetet. Vi lyssnar pa tal. Vi blir itvingade ackligt potatismosfika. Vi lyssnar lite till. Vi haller vart tal. Vi far ett diplom. Vi gar till datasalen och here we are. Allt gick trots allt bra. Trots att vi ska halla talet pa torsdag.
Vi ar dosakra pa att hon i fredags, nar vi var pa spektaklet, sa att vi skulle vara dar och halla talet pa THURSDAY. Nej, tant ar verkligen inte att lita pa..
Vi vill aven ta tillfalle i akt och beratta att alla ryska tanter ser likadana ut. Vi pratar alltsa om att alla har huckle, alla ser ut som russin i ansiktet, alla har gron lang kappa och som gradde pa moset, snow joggings. Sexy mamochka I tell you!
Men nu antligen ar det dags att tala om VAR tant.
Imorse, nar vi i godan ro som vanligt klev upp klockan 10 och undrade hur vi skulle spendera dagen, kom vi pa att det har var en bra dag for att jaga vykort. Vi sms:ar darfor tant och fragar om hon vet nagra bra stallen att kopa sadant pa, eftersom vi letat utan att finna (det dar ordspraket ar fan aldrig sant..). Vi lagger till en fraga om talet vi ska halla var okej. Som svar far vi "Yes, we are wating for you at KL 1.40 Leninvag.29". Vi blir har lite oroliga. Inte for att talet var okej (alt. de visste var det finns vykort), utan pa grund utav klockslaget. Vi visste namligen att vi skulle infinna oss pa konferensen klockan 14. Men det ar ju pa torsdag.
Eller is it really? Vi sms:ar tillbaka "Good. Do you mean on thursday?" och far efter tva sekunder tillbaka ett "Today!!!". Detta gjorde oss annu mer confused, sa vi skickade tillbaka ett sms och sa att talet val var pa torsdag, men att vi idag skulle kolla pa vykort. Minuterna gick och inget svar fran tant. Vid det har laget var vi panikslagna, for dar satt ju vi i pyjamas och hade just packat undan frukosten. Vi hade ju inte ens ovat nagot pa talet. Sedan lugnade vi ner oss med att tant borde ha hort av sig angaende om talet var okej eller inte lite tidigare ifall konferensen var idag, eller att hon skulle ha ringt kvallen innan och hort hur det gick att ova. Vad som helst. NAGOT!
Plotsligt.. It's a bird.. It's a plane.. It's telefonen som ringer! Lina svarar eftersom Jenny ar upptagen med att spackla sig. Hon gestikulerar sedan nagot och pekar pa sina fotter. Eftersom de inte luktade illa blev Jenny mest bara forvirrad, men sahar i efterhand inser hon att Lina menade nu, idag. Vi skulle alltsa halla talet idag. Klockan ar har ungefar 12 och vi skyndar oss pa med finkladerna (vi ska ju pa KONFERENS!), borstar tanderna, skriver ner vart tal pa mindre lappar och gar till bussen.
Vi aker buss. Vi gar till universitetet. Vi lyssnar pa tal. Vi blir itvingade ackligt potatismosfika. Vi lyssnar lite till. Vi haller vart tal. Vi far ett diplom. Vi gar till datasalen och here we are. Allt gick trots allt bra. Trots att vi ska halla talet pa torsdag.
Vi ar dosakra pa att hon i fredags, nar vi var pa spektaklet, sa att vi skulle vara dar och halla talet pa THURSDAY. Nej, tant ar verkligen inte att lita pa..
Kommentarer
Postat av: Susanne
Thursdag - Tuesday - same same but same! ;)
Men tur i oturen, nu har ni hela torsdagen på er att leta vykort! Wohooo!
Postat av: Maria
Hahaha, varför är vi inte förvånade?? Ska nu sitta vid brevlådan och vänta på ett fint vykort :-)
Pussar & Kramar från Larssons
Trackback
